Låtsas vår och bortrövad sommar.
Jag satt och kollade på gamla bilder från förra sommaren och la märket till att de hade fotats så mycket att jag hade flera bildspel i bunten. Man kan se nästan steg för steg hur vi rör oss genom sommaren i parkhäng, pubhäng och hemma fester bland annat. Här har ni några alternativ däribland. Ha en jätte trevlig helg på er och tack så mycket för all fin respons jag fick på min låtsas kompis.
Jag blev så inspirerad att jag på började en eventuell novell.
Vet inte vad det blir, men det skulle vara skoj. Vad tror ni om det?
Då kommer hon i för sig inte vara min låtsaskompis, men hon är huvudkaraktären.
Trevlig Valborg!
Vi får alla hålla tummarna för att det inte börjar regna ikväll för det ser dystert ut.
"Could've been an actor on a moviescreen, Stayed in Alabama just a dreamer of dreams"
När jag var yngre så var jag om något ännu mer fascinerad av husfasader. Jag blev tokglad när jag åkte bil från Baton Rouge till New Orleans med min vän Jen som jag lärde känna på en resa till Louisiana.
Jag satt klistrad vid fönsterrutan och studerade alla husen som vi passerade längsmed gatorna av New Orleans.
En av mina favorit filmer utspelar sig faktiskt just i New Orleans. "A love song for Bobby Long". Har ni inte sett den ännu så rekommenderar jag den starkt. Den innehåller en ovanlig men underbar histora med otroligt bra musik, särskillt för den som gillar lite Jazz och Blues. Sen är jag helt förälskad av tanken på att läsa så mycket böcker som dom gör och bara citera rakt ur böcker hela tiden.
Jag önskar verkligen att jag var bättre på det. Jag har börjat stryka under saker jag tycker om speciellt i böcker och vissa kända citat kan jag ju.
En av mina favorit citat som faktiskt också är med i filmen är den här.
”We cannot tear out a single page of our life, but we can throw the whole book in the fire. ”
(från Mauprat, 1837)
George Sand
Translation:
When I was a little girl I loved the sense of Houses, especially old ones.
When I was older I went to Louisiana with some people from my school. I got to know a really great girl there named Jen and she use to ask me to come with her to all of these diffrent places. I hanged with her and her friends who were all guys I think. Well the once I met anywho. We hung out at here friends place in Baton Rouge, helped a guy to move, I whent to a college party, we went to New Orleands and met some other friends of heres, whent to dinner and once we went to a club called "360" that was really cool. I remembur when she took me to New Orleans the first time and I was glued to the car door window. I was so fascinated by there houses. Really amazing architecture.
And one of my favourite movies actually takes place in New Orleans and it has that magical feeling that I just love and adore. It has great music, a wonderful story. And have you yet not seen this movie I am gonna recommend it untill you do!
Låt oss låtsas lite mer
Working progress
Färdig! Dessa bilder uppåt är mina. Alla bilder nedåt är från Weheartit.
Jag ritade min franska låtsaskompis igår. Jag berättade ju lite igår om hur hon skickar de sötaste presenterna till mig från Frankrike och när jag hälsar på henne så brukar vi sitta vid hennes franska balkong (fast där är det ju bara balkong...antar jag), dricka kaffe och kedjeröka Vouge cigg. Fast de här ritade jag av från en gammal bild som hon skickade mig, hon har sagolikt långt hår nu. Hon är som en liten skogsnymf som förändras och blir vackrare för varje gång man möter på henne.
Hon har den finaste ateljé med allt en konstnär skulle önska sig. Hon har hyllor med lådor full av hemligheter.
Man måste ta av sig stumpor och skor när man kommer hem till henne. Hemma hos henne är det bara barfota strosande som gäller. Hon tycker om att leka inte nudda golv och spatserar med nakna fötter över stolar, bord, soffor, utmed väggarna på travar med böcker och kuddar som ligger utöver hela lägenheten och hon får det att se så enkelt ut.
Hemma hos henne röker vi överallt och lyssnar endast på grammofonskivor så det sprakar till sådär så jag får gåshud i nacken.
Hon spelar piano för mig ibland och jag brukar sitta på flygeln och studera när hennes fingrar far över pianotangenterna.
Ibland frågar jag henne vad hon vill göra med sitt liv och hon svarar.
- Respirer et vivre.
(Korrigera gärna min ”franska” för all del.)
A balloon for the day?
Så här har min lägenhet sett ut sen i onsdags förra veckan ungefär. Man vaknar upp och blir genast mycket piggare när man ser färglada söta ballonger som ler tillbaka mot en. I love it! Jag kommer aldrig ta ner dom. Okej, det är inte riktigt sant. Men dom kommer få sitta kvar ett tag iaf.
Imorgon ska jag på kalas så då tänkte jag ta med mig två som hänger borta vid spegeln där på bilden.
Translation:
This is what my place looks like every morning when I wake up since last wednesday.
I wake up and suddenly I feel better about getting out of bed and going to work.
I love it! They are not comming down until they have sucked there last breath.
Fast bara på lotsas *
Ibland när jag traskar runt på små gränder så brukar jag lotsas att jag promenerar på gatorna i Paris, att jag ser upp mot en liten fransk baklong med utnötta dörrar och fönsterluckor i en annorlunda färg.
Jag undar om fransmän bara kallar det för en balkong.
Jag önskar att jag hängde i fönstret hemma hos någon vän för att bara lyssna i timmar om gamla historier (så som de kunde vara förr). Vi pratar på om filosofi och gamla minnen och svävar ut i våra konversationer tills det når ett absurdum då man bara måste börja prata om något annat.
Dricka öl och kedjeröka eller morgonkaffe, se på soluppgången, känna den friska morgonbrisen tillsammans med en cigarett.
Se ut över hustaken i Paris från min på-lotsas-väns takvåning som jag är och hälsar på ibland.
Andas in skönheten av min egen lilla på-lotsas-värld. Givetvis så brukar jag och min på-lotsas-vän i frankrike skriva långa maskinskrivna brev till varandra, på franska, och skicka små paket med snören i glada färger med rosetter på. Hon skickar dom bästa på-lotsas-paketen kan jag säga. Det finns nog inget finare! ♥
Jag skulle vilja vara den där flickan. Hon som konstant är påväg ut på hemma fester och krogbesök. Jag säger inte att jag inte har det bra. Men de kan vara en känsla jag saknar ibland.
Hon tittar till sminket i en främmande bils backspegel innan hon är fulländad för kvällens festligheter.
Jag älskar det!
Translation:
Sometimes I like to pretend. Pretend I´m walking the avenu of the streets of Paris. Looking up at the cute little french balconys, althogh is it just called a balcony there?
I like to sit in a friends window listening to old storys, talking about life and filosofi and old memorys.
I´d like to be in Paris and look out over the roof tops and breath in the air of my own lifes fairytail.
I´d like to be that girl on her way to partys checking the makup in someones rermirror just before she go´s in.
How come most things looks better in Sepia?
Candy Cane Straw
Om jag kunde göra vaniljglass sandwiches själv så skulle jag också göra det. Med sugrör som ser ut som polkagrisar och de små söta glass kakorna som är inbundna i söta små förpackningar med snören på vackra uppläggningsfat.
Nu är det så att hon gör de här från scratch. Vilket jag tycker är otroligt imponerande och det ser galet mumsigt ut.
Det som är så bra med hennes blogg är att hon förklarar hur hon gör och recepten finns att hämta. Fast de blir på engelska vilket gör det något krångligare för vissa av oss. Men de bästa är att hon ger sån otroligt inspiration. Hon tog ett kakrecept som hon hade och gjorde egen glass för att göra en nyttig dessert. Är man lat så kan man ju bara göra kakan och köpa glassen kan jag tänka mig.
Mer bilder och inspiration hittar ni på Tartelette
Translation:
If I could make my own Vanilla Ice Cream Sandwiches I would I really would. To bad my ambition doesn´t stretch that far. Maybe someday when I have a family I would love to dedicate that sort of time for that sort of things.
But until then I love that anyone can draw inspiration from this blog. She has the recepies with delightful pictures that just makes me want to jump up and down with a big smile.
I want candy cane straws with pretty porcelain to plate pretty bits of food like this as well.
More pictures and inspiration you can find at Tartelette
Porcelain doll
Bilder av Angela Kohler.
Titta även in på hennes blogg Här.
Translation:
The Pictures is from Angela Kohler and you can also take a look at her blog right here.
Ordning och Kaos!
Det här är ungefär så som jag och The Scientist ser ut.
Utan att överdriva allt för mycket.
Jag är hjärtat och han är hjärnan som försöker hålla reda på hjärtat, som är väldigt känslosamt och skört, medan han för det mesta håller sig coollugn och försöker få hjärtat att slå i en sansad takt.
De är dock inte så lätt med sansade takter när man är ett hjärta.
Men oftast så tycker hjärtat att han gör ett riktigt fint jobb med att hålla en jämn rytm. Det är trots allt inte så lätt att hålla ordning på ett skenande hjärta.
Flickan som minns
När jag inte kunde räknas mer än till en liten flicka så brukade mina två äldre kusiner ta med mig ut på sjön när vi va ute på farmors landställe.
Den älsta var alltid den som rodde, ibland fick den yngre prova också, men då blev det oftast liv i båten när vi sakta började närma oss vassen. Vi blev i tutade många skräckhistorier för att låta bli att göra vissa saker. Många sitter fortfarande djupt kvar och kanske aldrig kommer att försvinna.
Festingar var de som befarades när vi närmade oss vassen. Men den älsta hon kunde fnissa ett busigt fniss och leendet spredsig över hela ansiktet då hon siktade på vassen just för att uppröra den yngre systern. Jag fann allt så spännande och höll mig mest fast i båtkanten när hon styrde som om hon hade kontroll över hela världen.
Det är ibland väldigt svårt att minnas de samlade stunderna som kunde vara så otrligt trevliga. De där man känner en värme av vuxnas prat och glada ton. De skrattar och sjunger och de pratas minnen från innan man fanns och stämningen känns på något sätt så otroligt trygg och go.
Jag vet att jag har såna minnen, de finns där tillsammans med en så lugn och mysig känsla som sprids när jag försöker tänka på det.
Barnen hade spring i benen och lekte kurra gömma och kull.
Något så otroligt viktigt för mig är smaker. De sitter kopplad till de mest väl gömda minnen.
När vi kom ut till landet så brukade vi alltid fylla en flaska med brunnsvatten och bubbla tills det sa "PchT".
De va så spännande att få hålla i flaskan och hälla i den smak man helst ville ha.
Mina favoriter är Tuttifrutti och Krusbär och det smakar så gott och kittlas på tungan.
Jag vet att det finns ett minne av när jag var ung och precis som Lux lutade mig ut från bilfönstret för att känna vinden med handen. Få försöka fånga den och se hur allt med ett rus i hela kroppen svishar förbi.
Och jag ville precis som Lux skriva pojkars namn på mina underkläder.
När The Virgin Suicides kom på video så var det den vackraste mest häpnandsväckande film jag någonsin sett.
Jag ville också ha systrar. Jag ville kyssa pojkar som smakade bubbelgum och jag ville att dom skulle se mig.
Jag tror det är lätt att leta efter liknelser när man är ung och ser en sån här film.
Men det förändrar inte att Sofia Coppola är ett geni och att soundtracket fortfarande lämnar gåshud på ryggen.
Jag vet ingen annan film som ger mig samma känsla som den här filmen gör. Jag älskade den och varje filmsekvens och textrad som uttalades kändes helt magisk. Jag ville också gå runt i en begagnad bröllopsklänning varje dag.
Allt i denna film och litterärt fängslande bok ger oss synvinkeln från pojkarna tvärs över gatan. Deras intryck, allt de tog reda på om flickorna Lisbon, Cecilias dagbok och andra pojkars historier om att ha varit inne i huset och pratat eller umgåts med flickorna på ett eller annat sätt. De klänger sig kvar vid varenda litet minne och fragment de kan få tag i. Boken gav mig en helt ny sida utav filmen och karaktärerna, men den berättas fortfarande på samma sätt.
Filmen håller sig något ljusare, men det är som att Jeffrey Eugenides inte kan uttrycka sig i något annat än poesi (på orginalspråk) och Sofia Coppola kan inte göra annat än konst för ögat.
* På toppen av Parisehjulet *
De bästa känslorna kommer ändå innifrån. Känslan av att vara på toppen av parisehjulet och känna att man skulle kunna klara precis vad som helst.
Känslan av att lyssna på underbar musik som verkligen tilltalar och får varenda litet hårstrå i nacken att resa sig för att det är så underbart.
Känslan av att skicka fina brev till fina vänner eller familj.
Läsa en underbar bok och känna att den här boken verkligen talar till dig.
Se en film och känna nostalgi fast du inte var där.
Nog kan saker ha yttre påverkan. Men om du inte var du så skulle de där känslorna inte finnas.
Den underbara känslan som får det att pirra som en nyförälskelse av att bara göra något som är en del av livet, men att ändå kunna se skönheten i även det.
Det kan vara en så simpel sak som att ta en promenad, gå själv på en film som ingen annan ville se eller dra fram en stol och byta glödlampan när den gick sönder. Sånt kan då mig att må riktigt bra. Det får mig att känna mig stark och att jag klarar mig själv. Jag har bara en lätt tendens att glömma bort mig i andra ibland.
Så när skrev ni senast ett brev till någon, såg läste en riktigt god bok eller gjorde något som fick dig att känna dig på toppen av parisehjulet?
En liten lunchpromenad.
Idag var jag ute och åt lunch. Sen gick jag en liten promenad i solskenet och njöt av lagombefolkade gator. Jag kilade in i en liten butik med alldeles förmycket Hello Kitty prylar och där hittade jag de här söta sakerna som fick följa med mig. Körsbärsringen kommer jag förmodligen aldrig att ta av mig och PowerPuffarna funderar jag på att ge bort till mina IRL Power Pinglor.
Bubblan och Blomman.
Lost Things
Jag hittade in på Jessicas blogg och hon hade rekommenderat den här otroligt fina franska kort filmen.
Den va så vacker att jag själv kände mig skyldig att rekommendera den här genast!
Det här bilderna är mina favorit sekvenser.
Det verkar vara samma stuk som det här fina klippet. För er som inte har sett den. Kom ihåg att även titta på denna fina!
Translation:
I just really wanted to recomend to really beutiful short films. Here and here. And there is alsow this one that I like very mutch.
The pictures are from the first clip. I really hope you like it. I know I do!
173 days ♥
Såhär ser vi ut. Ja, nästan iaf. Jag tog bilden på honom och tyckte den blev himla söt!
Bilden på mig är tagen från i sommras, samma dag som vi träffades.
Nu har jag brunt hår. Men sådär såg jag ut i minst ett år.
Till Torsdagen så hade jag förberett en liten skattjakt till min älskling som fyllde år.
Så här ungefär såg den ut. Fast det var utspritt över hela lägenheten. Eftersom det var så otroligt dåligt väder så tyckte jag att det kunde vara en bra idé. Nummren på lapparna skulle vara i ordning och översättas till vad vi vanliga "dödliga" människor kallar en siffra. Men de va lite mer utmaning såhär. Tyckte jag iaf, men han hade inga problem med att haja hur de fungerade. Lite knepigt att hitta några lappar och komma på vilken kombination allt skulle in. Tur var väl det. Annars hade det varit en tråkig skattjakt.
Här är det paketet han skulle leta efter och det innehöll..
..De här super fina hörlurarna. Jag funderar faktiskt på att skaffa mig ett par likadana. Dom är sååå fina!
Och nu kanske ni tänker "rosa till en pojke?" Men de får ni tänka som ni vill i så fall. Han tycker om rosa och jag ser absolut inget fel med det. Det är charmigt och tyder på bra karaktär ♥
Men när han kom hem till mig så möttes han först givetvis av en MegaKram! Sen fick han en jätte fin cardigan som jag hittade på H&M för ett tag sen.
Senare åt vi middag. Kyckling sallad med bröd, brie och salami till. Vi drack lite gott och pratade och hade mysigt.
Tanken var från början att vi skulle ha en picknick utomhus, men eftersom vädret inte tillät det så tänkte jag först picknick innomhus, men så kom jag på att vi aldrig bara har suttit vid ett bord hemma hos mig uppdukat och ätit. Så det tyckte jag kunde vara ännu trevligare. Och det var det!
Senare mös vi ihop oss. Jag är ledsen att jag inte tog någon bild på efterrätten, det var en underbart god kokoskaka med gräddglass med chokladkross i och på toppen färska Jordgubbar och födelsedagsljus som han fick blåsa ut.
Min kusin var och hjälpte mig fixa det sista innan han kom också. Vi möttes upp i skärholmen och handlade lite, sen åkte vi hem till mig och medan jag damsög och gjorde i ordning för skattjakten så hjälpte hon mig att ordna en till present som var tänkt innan jag kände att jag inte hann med den. Såhär blev resultatet och jag blev jätte glad. Tack så jätte mycket!
Det blev otroligt vackert. Hon hjälpte mig även klippa ut tygbitar till vimplar som jag snart ska sy ihop så ska ni få se hur fint det blir!
Det är de som ligger under asken.
Jag hade även klätt hela lägenheten med ballonger som ni ska få se i ett annat inlägg. Det blev otrolgit fint och jag funderar på att alltid ha det så, men så känns det kanske inte lika speciellt då vid sådana här tillfällen. Man blir otroligt glad när man vaknar på morgonene iaf.
Translation:
Here are some pictures from my boyfriends birthday. I took the day of to prep and arange the last things that had to be done. And one of them was a treasure hunt that led to a locked document on the computer with a message to were the present was hidden.
He loved it!
And the little box in the last picture. I actually had to get some help from my cosin couse I had no time left with everything else I had to get redy. But it is a box with 173 little fabric hearts, one for eatch day we have been together. And I thing the result was fantastic. I couldnt have done it better. Thank you so mutch Lisa.
Tomorrow tomorrow ♥
Imorgon fyller en väldigt viss person år. Så jag har tagit ledigt från jobbet för att göra lite mer personligt firande.
Jag hoppas det blir ett lyckat födelsedagsfirande. Jag har iaf en och annan liten sak planerad som inte ens dåligt väder kan ta ifrån mig. Men lite sol hade inte suttit helt fel.
Här hittar ni Bilder.
Tills vidare så fortsätter vi att hoppas på att Våren kommer!
♥ PAPERFASHION ♥
Här om dagen så fick jag den här bilden länkad till mig av min söta Kusin som sa "Oj! Titta, det är ju du".
Jätte gulligt hur hon ser mig och jag fick direkt en önskan om lite längre hår igen.
Men jag började kika runt iaf. Och den här tjejen är fantastisk!
Se mer vad hon har gjort HÄR! ♥
Translation:
A few days ago I got the first picture sent to me by a link from my cute Cosin saying "Oh, look its you!" refering to the girl holding the birdcage and the frames.
And later I started looking around a bit and I just had to show you some mor of what this girl has made. I love it!
I really wish I could do something simular.
Link to her Etsy shop you have right HERE ♥
Ungdomskänslor
När jag var yngre så var det heligt att kunna sitta och fika minst fem timmar i streck helst varje dag.
Träffa stammisar och sitta kvar medan folk kom och gick. Det gick att röka medan man satt där och läste, drack te, åt mat eller bara tittade på vad andra hade för sig.
Allt jag behövde fanns just där.
Jag hade mina cigg. Jag hade vänner/bakanta/sällskap men även utrymme, jag hade mat, drycker av olika slag, godsaker och inspiration.
Toaletter har alltid varit ett fenomen för mig. Varför vet jag inte riktigt. Men om inspirationen sipprade emellan fingrarna eller om jag på något sätt mådde dåligt så var det alltid en stor tröst att lägga sig på badrumsgolvet en stund och titta upp i taket eller bara andas in atmosfären.
När jag hade migrän så brukade jag alltid svepa ett täcke om mig och luta mig mot badrummskaklet som kylde mitt överhettade huvud.
När jag var trött efter en lång dag så hjälpte ett bad till att slappna av alla ansträngda muskler, och vad är mer avslappnande än ett varmt bad och de mjukaste bubblor som smattrar så tyst och stilla.
Badrumsspeglar är intressanta saker med.
Jag älskar att gå på toa när jag är på ett nytt café eller en restaurang. Se mig omkring och uppsluka hur dom har tänkt till eller badrumsklotter. Det är faktiskt finare än vad man kan tro. Så mycket intressant man kan hitta inne på en totalt nedklottrad toalett. Du har folks historier skrivna framför dig.
"Did you ever look in the mirror so long that your face didn't make sense anymore? It just becomes all these shapes. Just shapes. Not good or bad."
Jag var aldrig direkt den där tjejen som gick fram till en kille och sa eller gjorde någonting. Om någon blev intresserad av mig så blev jag väldigt förvånad. Dock hände inte det här allt för ofta.
Jag minns att jag brukade drömma mig bort när jag var yngre. Jag visste att en vacker dag så skulle jag hitta den där sötaste pojken i mängden som fick mig att ständigt le och känna mig helt pirrig i magen. Han skulle ha mörkt lockigt hår och han skulle älska att mysa! Att han var smart, det visste jag och inte bara en sortens smart, för ja, det kan man vara. Han skulle vara intresserad av att höra vad jag hade att säga, vilka mina åsikter var och vad de betydde för mig. Hur jag skulle vilja göra världen vackrare och finare för alla människor.
Tyvärr så försvann alla mina tankar lagom tills de hände. Men jag ger mig *** på att få tillbaka var och en av dessa tankar någon gång snart!
Bilder: Här
Jag har svurit på att jag ska spara ut mitt hår igen. Jag har nästan glömt hur underbart det kunde vara att sätta upp håret i små söta frisyrer och slarviga knutar, göra flätor och allt sånt där. Det är bara så att varje gång jag kommer till den där längden, den där axel längden så ryker allt. Jag tröttnar något fruktansvärt och klipper av mig allt igen och säger till mig själv att kort ska det vara!
Men nu ska det allt försökas igen! Så länge jag tunnar ur det så bör de gå rätt bra tror jag.
Translation:
How I loved to sit at Café day in and out when I was younger. How I love the atmospher of bathrooms and toiletts in a way that is just so hard sometimes to share. How I loonged for that cuite boy that was going to come in to my life sooner or later to hear about me, to see me, to love me.
Some of my favourite fruits
När sommaren kommer så vill jag helst äta plättar och wåfflor till frukost varjedag.
Jag föredrar Hallon lätt framför Jordgubbar. Hallon är surare, har mer smak och är jätte gott i grädde, glass med maränger och mörk choklad till kaffet efter maten. Mums.
På morgonen ibland skulle de vara mys om man stekte lite bröd och hade en skiva apelsin eller Pomelo till. Hett tips Pomelo är en frukt som ser ut som en gigantisk Lime och smakar som Lemonad.
Bilder: Här
Sen är ju Bigarråer och Körsbär mumsigt värre och något jag nästan jämt köper med mig ut till parkhäng eller bad under sommaren.
Translation:
What can I say. I love fruit!
Today everything is a little bit pink
Idag är det strålande sol!
Våren är mer eller mindre här, fast med kyliga vindar.
När det är så fint som det är idag så får ja sån lust till att göra saker.
Skicka vackra brev, pyssla, sy, städa, baka, promenera, fika, ha picknick och linda halsduken ett extra varv och gosa in sig när det blåser lite kallare. Men allt sånt får vänta lite.
Idag har jag i uppdrag att fixa de sista förberedelserna inför Torsdag då min sötaste fyller år!
Jag ska även storstäda och göra upp lite planer för om möblering. Det måste finnas bättre sätt att ha det på. Jag behöver mer ordning helt enkelt och jag försöker leta tips och söka inspiration. Alla förslag på hur man förvarar saker på bra sätt är välkommet!
Överallt har vi dörrar av möjligheter. Ibland glömmer vi bort att hålla utkick efter dom. Ibland får vi för oss att andra kommer att slänga oss igenom dem, ibland tror vi att det är upp till andra att bjuda in oss. Men oftast så är de där och bara väntar på att vi ska ta chansen. Att vi själva ska våga. De här är inte dörrar som leder till andras hem. De är en symbol i att vi själva måste ta oss framåt. Så vad är vi egentligen så rädda för?
Vissa dörrar är givetvis lättare än andra, men betyder det att vi inte ska leta efter en nyckel bara för att det är låst? Det tror jag inte.
Jag måste själv bli lite bättre på att leta efter de där nycklarna ibland. För att inte tala om att ja är urusel just nu på att välja dörr. Där kan de svåraste ligga ibland. Men bara för att man har gått igenom en behöver inte betyda att vi inte kan ta en annan vid ett annat tillfälle.
Idag är jag lite extra för de rosa och gula dörrarna.
Undrar vilken dörr man ska ta egentligen?
Mittemellan...vad?
Bilder: Här
Ibland så glömmer jag vart ja var påväg någonstans. Man liksom fastnar i värden mittemellan då man va på väg och sen glömde vad det var man gjorde.
Just nu är jag där mittemellan och många av er vet säkert hur det känns.
Man kommer inte riktigt loss att göra allt de där som det var tänkt att man skulle göra.
Men nu ska jag *** ta och rycka loss mig och det är dags för ett nytt försök.
Ibland behöver man lite pepp, ibland behöver man inspiration och förslag, ibland behöver man veta var det gick fel så man kan göra det rätt igen. Jag har börjat sakna otroligt mycket fina saker som jag kanske tog lite för givet förr.
Saker jag inte tänkte på som något särskillt har börjat kännas väldigt meningsfulla för mig.
Människor, saker vi gjorde, saker jag gjorde för mig själv. Bättring behövs och ordentlig skärpning för att jag ska få lite ordning på saker.
Translation:
Sometimes I just get stuck in the middle of what I was suppose to do. I sort of forget but not completly, just how it was I was suppose to get there. What was I suppose to do?!
I just need to pick up some of the peaces, get some light and stop taking things for granted. It needs hard work, everything does.
Make me some rum.
Tre Guldlock och en grävling
När jag var liten så brukade vi vara mycket ute på landet på sommrarna. Min farmor och farfars landställe.
Där står tre hus på tomten. Lite som i "Guldlock och de tre björnarna".
I det stora huset på slätten bor Farmor, Farfar och min far.
I mellan huset uppe på kullen bor mellan farbror med sin fru och de tre barnen och snett bakom det bor yngsta farbrodern i det minsta, lilla lilla huset med en mysig veranda.
När jag och mina två kusiner var betydligt yngre än nu så brukade vi lägga presenning över yngsta farbroderns veranda när han inte var där. Vi byggde en jätte stor tältkoja där och la dit sovtäcken (som är mycket coolare och rymligare än sovsäckar). Vi förberede med massa snacks, ficklampor, tidningar, böcker, sagor, bubbeldrickor osv. Allt för att vi inte skulle behöva gå ut när de väl blivit mörkt.
Något som är ultimat sådana kvällar är bra väder och otroligt mycket myggstift och flugsmällare.
En gång hade lisa, min älsta kusin tre myggbett på rad och hon påstod att myggorna hade suttit på henne och haft kafferep. Det tyckte jag lät otroligt gulligt.
Det händer även att ganska sent på kvällen, ibland kanske till och med mitt i natten så kommer Herr Grävling fram och nosar runt i skogen och hans promenadtur brukade vara precis utanför det här lilla huset. En gång blev vi så rädda så vi sprang tillbaka upp till det lite större huset igen.
Men annars så är det underbart att ligga och andas in den dukla doften av farmors gamla sovtecken och de jätte tjocka filtarna som vi lagt i lager över oss för att inte frysa under natten. Alla tre kurade vi ihop oss och när jag tänker tillbaka på det så är det en myskänsla som går över väldigt många andra.
Vad hade jag gjort utan mina fantasifulla kusiner undrar jag ibland. Hur skulle jag ha sett ut då?
Translation:
Sometimes when I was a little girl, me and my two cosins use to make a sort of tent by the house in our contrey place. It was sutch a nice feeling. So nostalgic.
I gotta feeling
Idag känner jag mig lite såhär! Såhär myspysig.
Translation:
I feel a little cozy today, and I think these pictures helps me describe it pretty good.
Favs
Här kommer några favoriter. Jag älskar nämligen svartvita bilder.
Dream a little drem of ...
Scrabble-scrabble..
Jag minns dagar i skolan då vi hade uppsatsskrivningar som låg under en hel eftermiddag.
Vi fick ta med oss något gott att tugga på och hela klassrummet fylldes av prasslande påsar och dofter av hubba bubba och annat sött. Pennor vässades, dåliga meningar suddades och jag älskade dessa dagar mer än vilka andra skoldagar som helst.
Datorer var inte så vanligt och den första uppsatsen vi skrev minns jag att vi fick en titel till.
Jag valde "Liket i källaren" och skrev en spökhistoria baserat på ett Arkiv X avsnitt jag sett någon kväll innan.
Jag fick VG och insåg att de här va något jag var rätt bra på ändå.
Vi fick även mysiga uppgifter som att skriva en inledning eller en kort historia som skulle innehålla en lapp med vissa saker på. Jag minns att jag skrev 17 sidor innan jag fick knögla ihop dom till pappersbollar på bänken och börja om från början då vi inte fick skriva mer än två sidor på just denna uppgift.
Jag minns inte vad jag fick för betyg på denna, men jag var väldigt nöjd med mitt resultat.
Där någonstans, i högstadiebänken började mitt intresse för att inte bara läsa utan även att skriva.
Korta, långa, dikter och historier.
När jag gick andra året på gymnasiet så ångrade jag plötsligt att jag valde "Bild och formgivning".
Men de fanns inget att göra åt då. Jag fick bara skriva så mycket jag kunde när jag fick så mycket som en minut över.
Nu ligger en längtan efter att börja skriva igen där och bubblar under ytan. De kliar i fingrarna. Men jag vet inte var jag ska börja. Var ska jag börja?
Translation:
I remember the days in school when I was young. I just loved wrighting. Storys, poems and I use to do it when ever I got so mutch as a second to spere. Now I feel the longing for it. It´s bubbling up inside. I just don´t know where to begin.
Remember Remember
Jag minns när ja var yngre och ofta, väldigt ofta satt och drömde mig bort i baksätet. Såg ut genom rutan, lyssnade på radion eller om de som spelades inte var till mitt tycke så satte jag på min bärbara CD-spelare som hackade varje gång de var lite dåligt väglag. Jag brukade kura ihop mig till en sittboll, lägga huvudet mot fönstret och se på när allt på utsidan såg ut som de passerade snabbt snabbt.
Jag brukade fika ibland 5 timmar eller mer per dag. Läste mycket melankolisk litteratur. Drack mycket te och kedjerökte hela dagarna. Ibland kunde jag nästan känna hur orden på bladet smälte samman med minutrarna som passerade och smaken på tungan blev mer och mer besk, nerverna blev skakiga men de spelade ingen roll.
(Bilderna är lånade från Weheartit)
Jag minns även att jag älskade att köpa nya skivor. Vilket jag fortfarande gör ibland. Men då studerade man fodralen och boken utan och innan. Man lärde sig texter och hade en tuch eller bläckpenna i väskan och skrev små citat från låtarna överallt runt omkring sig.
På väggar, på väskan, på toan, på tröjan, på dagboken, skrivböcker i skolan etc etc.
Vad minns ni?
Translation:
Some things I remember very clear from when I was younger. The hours whent by slower and you just didn´t care. I use to suck things in in a complete diffrent way, I get nostalgic just thinking about it.
I use to sit in the back seat of my mom´s car drifting away to my favourite dreams.
I use to sit in coffee places and drink tea and smoke for atleast 5 hours straight.
I use to study the insides of the CD album very carfully, trying to lern the lyrics. Taking quotes from songes I liked and wright them just about everywere.
Le Chocolat
I fredags var det Påskmiddag med tjejgänget hemma hos Kamile.
Åsa hade denna idé.
Det blev Kyckling, sparris och lite andra läckra grönsaker.
Medan vi senare tittade på filmen Chocolat, så åt vi även Chokladcheesecake (som ni ser på bilden längst ned) medan vi dreglade lite över Johnny Depp i denna film. Men vem kan låta bli?
Translation:
Last Friday the girls gatherd for this lovely easter dinner. And for desert we had Chocolate cheesecake with fruit and a bit of Johnny Depp on the side.
Åsa hade denna idé.
Det blev Kyckling, sparris och lite andra läckra grönsaker.
Medan vi senare tittade på filmen Chocolat, så åt vi även Chokladcheesecake (som ni ser på bilden längst ned) medan vi dreglade lite över Johnny Depp i denna film. Men vem kan låta bli?
Translation:
Last Friday the girls gatherd for this lovely easter dinner. And for desert we had Chocolate cheesecake with fruit and a bit of Johnny Depp on the side.
Måndags mys!
Igår morse så fick jag frukost serverad. The Scientist gjorde äggröra med räkor till mig.
Jag älskar att få frukost serverad på morgonen!
She and Him
Jag har inte hittat någon att gå med och nu är det försent! Biljetterna verkar vara helt slut och jag känner mig smått förkrossad. Jag hade verkligen velat se She and Him på Kägelbanan den 3:dje Maj.
Jag känner mig så dum som inte struntade och bestämde mig för att gå själv när de fortfarande fanns biljetter.
Om någon har en biljett över och inte vill gå själv så får ni jätte gärna ta med mig.
Translation:
I feel so stupid. I really had my heart set on going to this concert and now the tickets are sold out. Of Course!
Magisk Påsk!
Igår blev jag överraskad med det här otroligt fina påskägget.
Jag har inte fått ett påskägg på flera år.
Det bästa med det är att det fylls upp igen helt magiskt också.
När ja gick imorse så va det nästan helt slut.
Men sen när ja kommer hem så kommer det vara fullt igen. Helt underbart!
Jag älskar att kycklingarnas mönster ser ut att vara tyg och att vissa av äggen är sådär pastelliga och prickiga.
Min Scientist tänkte verkligen igenom innan han valde mitt ägg. Sånt uppskattas så otroligt mycket!
Jag tror ja kan ha fått de finaste ägget någonsin!
Translation:
I got the most wonderful ester egg from my boyfriend! ♥
I havn´t gotten an ester egg in years. And this one is magic. It refills itself atleast one time.
