Hösten #01
Här får ni en liten bildsammanfattning utav hösten så här långt.
BAM!!! Skolan började och litteraturen damp ned i knät från ingenstans.
"Här, 700 sidor varje dag den här veckan. Varsågod, välkomen till Universitetet!"
"Jaha, eh.. tack?!"
Tog mig friheten att gå och hälsa på favvofiket trotts överväldigande kurslitteratur. Där brukar bland annat de här pojkarna hänga. Lika härliga som alltid.
Medan jag satt i föreläsningssalar, på seminarium och med näsan i kursböckerna så måste jag ha missat något.
För plötsligt låg löven överallt! Hösten hade kommit utan att jag riktigt hann med.
Ena kvällen sitter jag med nya kurskamrater på en uteservering och
Sen står jag plötsligt på en dimmig tågperrong mitt i natten.
Onekligen var det dags att sätta på sig gummistövlarna, dra fram kängorna och dra på sig strumpbyxorna.
Kaffetermosen är ett måste för att överleva skoltimmarna då jag börjar klockan 9 varje morgon och är så otroligt ovan vid att gå upp då jag varit bortskämd med att kunna ta sovmorgon nästan hur länge som helst.
Den nya människan - Boel Bermann
(Ni kan klicka på länken för att köpa boken, den finns även i Scifi bokhandeln och i fler internetbutiker.)
Som jag berättade i ett tidigare inlägg så har min vän Boel Bermann debuterat min sin bok Den nya människan. Jag läste klart den för några veckor sedan och har försökt smälta tankarna kring hur jag ska kunna beskriva denna bok. Så här är kommer det.
En gripande dystopi-saga som tar plats i Stockholm men sträcker sig globalt. Huvudkaraktären dras in i en rad nagelbitande sekvenser. Boel använder ett vackert språk för att ge en tankeställare åt läsaren inför framtiden. Hon ger en trovärdig bild utav hur människan har för vana att hantera krissituationer och saker man inte förstår sig på.
Den första globala krisen som människorna utsätts för är att barn över hela världen slutar födas. Under flera år så kan kvinnor inte längre bli gravida. Den andra globala krisen kommer en tid efter att det slutligen börjar födas barn igen. Barnen är annorlunda, de är inte som vanliga barn. Jag skulle kunna berätta mer spännande saker om de här barnen men jag håller på det så ni får något att se fram emot. Hur de här barnen ter sig är en central roll när vi följer huvudkaraktären Rakel i denna mardrömsliknande framtidsvision.
Saker som gnager
Nu är det mycket. Jag ligger efter i både det ena och det andra och det känns som att jag måste få allt klart nu, nu, nu! Och jag måste få klart allt nu, nu, nu!
Jag har en Film Analys som jag behöver få klart till på måndag och en hemtenta som ligger och petar på mig konstant och jag vill bara bli klar med den så att jag kan få CSN. Jag försöker ta det ett steg i taget så att det inte känns för mastigt med det är svårt när det är så mycket som ligger och gnager. Men nu har jag tagit fram allt, öppnat upp dokumenten och min tanke är att när jag tröttnar på det ena så gör jag det andra en liten stund och när jag behöver en paus så diskar jag lite, frostar av frysen eller plockar för det är tok stökigt på allt annat jag behöver göra. Allt känns som en enda röra och jag hängde inte riktigt med i vad som hände.
Nu måste jag få ordning för jag kommer börja må sjukt dåligt och det kommer inte alls gå för då får jag inget gjort. Nu är det dags att börja analysera filmen vi såg i onsdags. Vi fick nämligen se en film som heter Flickorna som jag tänkte egna ett eget inlägg till lite senare. Kanske i en paus lite senare ikväll, vem vet.
Önska mig lycka till.
Det är inte alltid Bara Enkelt
Ikväll ska Filmvetarna från olika klasser samlas på Bara Enkelt för att ta en öl och lära känna varandra lite bättre. På ett sätt hade det nog varit lite bättre om vi sågs någonstans som är lite större och men inte lika hög volym men det är billigt så vem kan klandra dem.
Det ska bli spännande att se vilka från klassen som dyker upp men även att få träffa fler och få höra vad som kommer sen i de andra kurserna om jag skulle välja att fortsätta. Jag hoppas på att få knyta lite nya kontakter och hitta spännande människor att få lära mig mer utav. Det känns som att det finns så många i vår klass som kan så himla mycket, som bär på så otroligt mycket förkunskaper som jag inte ens kan mäta mig med. Ibland känns det jobbigt och ibland är det roligt.
Psycho vs Bates Motel
Jag var så stressad torsdags morgon att jag glömde mitt kaffe på bordet hemma som jag hade förberett att ta med i en termosmugg. Kl 09:00 några dagar i veckan har vi nämligen filmvisning och i torsdags skulle vi se Alfred Hitchcocks Psycho. Det var längesedan jag hade sett den och jag hade glömt hur mycket det är som faktiskt händer i den. I mitt minne så var det kvinnan som körde bil i större delen och efter den berömda dusch scenen fick jag för mig att det inte var så mycket mer. Jag drog fram min anteckningsbok och satte igång att observera och ta ned filmen detalj för detalj. Jag tror faktiskt att jag kommer välja att göra min analys på den.
Något som förvånade mig mer än att filmen var så pass händelserik var hur få i min klass som hade sett den. Då jag går filmvetenskap så är väl det här en om någon film jag förväntade mig att iaf 90% av klassen hade sett. Men så var inte fallet. Person efter person jag pratade med förklarade att de inte hade sett den och flera utav tjejerna i min klass var oroliga över att de skulle behöva se på skräckfilm. Jag förklarade att de inte behövde vara det. På 60 talet så var säkert den här filmen något fruktansvärt skrämmande men i 2000 talet så har vi blivit så matade med skräck eller kriminal serier/filmer att det snarare skulle kunna ses som en komedi.
Veckans avsnitt utav Criminal Minds på tv är otäckare och mer skräckfyllt än Psycho anses vara idag.
Men då kan ju dagens fans tacka skaparna till den underbara prologen till filmen Psycho.
Visst kan jag på en gång spotta upp en rad kritik mot serien om hur den inte håller rent historie mässigt då de har ändrat om en massa saker. Men om man förbiser det och ser till estetiken, historie berättandet och karaktärerna så är den fantastisk! Freddie Highmore som spelar Norman Bates är ett otroligt bra val för att spela honom som ung. De har samma ansiktsform, samma oskuldsfulla men samtidigt möjligen på snudd till galna ansiktsuttryck. Kroppsformen, stilen, hur han rör sig som Norman, allt är fångat på ett trovärdigt sätt.
I Psycho får vi ju endast höra om modern, vi träffar henne aldrig och kan endast bilda vår egen uppfattning.
Den här seriens tolkning utav henne är helt strålande. Jag fullständigt älskar Vera Farmiga som spelar Norma Bates. Hon är melodramatisk på ett sätt som aldrig riktigt blir tråkigt, runt Norma får vi aldrig en lugn stund för det händer saker hela tiden. Precis när hon böjat bli bubblig, glad och lugna sig så kommer nästa sak och drar tag i henne. Första säsongen avslutas givetvis med en cliffhanger och jag väntar med spänning på nästa säsong av Bates Motel.
Filmvetenskap 1
I början utav veckan så var jag på reservupprop i filmhuset som ligger på Gärdet. Jag tog bussen dit och magen kändes som om den höll på att vända sig ut och in. Det var varmt, kvavt och jag försökte inte tänka på det och bara läsa min bok tills jag skulle kliva av.
Jag var en timme tidig så jag strosade runt och såg mig omkring då jag aldrig varit där tidigare sedan satte jag mig ner och fortsatte läsa tills det började bli dags. Det var många som dök upp och då var det ändå många som inte svarade när deras namn blev uppropat. Och så hörde jag det, mitt namn. Nervositeten släppte, jag svarade att jag var närvarande och sedan var det klart. Jag blev vald, jag ska gå Filmvetenskap på Stockholms Universitet ute på Gärdet. Jag kommer spendera mina dagar i filmhuset, läsa, diskutera och se på filmer.
Jag kommer vara en utav de där pretto människorna som säger att allt är Meta och... nej, det hoppas jag verkligen inte men vem vet vad hösten har att erbjuda. Förhoppningsvis en hel del mysiga föreläsningar och seminarium men jag kommer inte att sluta skriva på min bok. Jag kommer fortfarande alltid ha med minst en skönlitterär bok i fickan. Så mycket kan jag lova!
