interruptedfashion

För ett tag sedan såg jag Serge Gainsbourg (ett legendariskt liv).
Jag ger den här filmen högsta möjliga betyg på min film skala.
Den var underbar, dekadent, fylld med förförande musik och eleganta karaktärer.
Jag var något orolig för att hon som skulle spela Birgitte Bardot inte skulle vara trovärdig och på så sätt sänka dess betyg. Men jag var helt övertygad efter att ha sett filmen och jag kan ur min åsikt säga att det inte fanns en enda ointressant scen i hela filmen.

Det var svårt att hitta en trailer som riktigt visade på dess brillians så som jag upplevde den.
Kanske också för att jag letade på helt fel ställen. Men här har ni Trailern.

Och jag tror jag kan säga att vi alla upplevt något eller någon i denna film som vi kan identifiera med. Kanske är det bara så som jag tror, men jag är helt säker på att även om ni inte har det så kommer filmen få er att se livet från en annan synvinkel, ta vara på varenda minut och andas in det till dess fullo.

Denna film hamnar på min top fem bästa filmer jag sett genom åren.


Translation:

A little movie recommendation if you will. You can find a good trailer right here.

Lugnet som skapades i mig när vågor träffade pålarna under bryggan började väldigt tidigt.
Här är en bild på mig när jag ligger på bryggan och sover fridfullt.


Här åker vi båt antingen hem från eller påväg till Landet. Då hade vi endast en liten motorbåt som hette Arken och det tog sin lilla tid att ta sig fram och tillbaka.


När Mamma och Pappa fortfarande bodde tillsammans så hade jag många fina klänningar från usa som jag fått låna av min kusin Jennie. Då såg man ofta ut som en liten docka i alla söta hattar, klänningar och skor.


En av mina äldre kusiner fanns det gott om bilder på. Hon var så otroligt söt på den här bilden så jag känner att jag bara måste få visa er.


Några klockrena bilder är här på min Mosters man, fast det här var ju långt innan. Det här är på 70´talet som ni ser på de underbara tapeterna och den fina inredningen. Både övre och undre bilden här är samma person.
Och Vinylplattor och kassettband var det man lyssnade på utan att det var nå konstigt med det.


De här är några av de favorit bilder jag hittade idag när jag gick igenom gamla fotoalbum hemma hos min mor.

Saker som har hänt på senaste.

Jag har sagt upp mig från mitt jobb.

Jag har börjat skriva mer.

Och jag har ansökt till komvux.


Mina mål.

Att studera på Komvux i ett år.

Resa till minst ett land jag aldrig varit i.

Lära mig ett nytt språk.


Sånt jag ser fram emot.

Julafton med min kärestas familj.

Att få börja skolan. (Det känns avskräckande, nervöst och helt underbart!)

Varenda helg.

We♥it

Spröd      skör segel      kullerbytta knappnål   och   snörök

De här va några av de ord jag kunde komma på som känns inspirerande och fina på något sätt.



Jag tänkte fråga er om ni har några favorit ord som ni vill dela med er av, varma som kalla, något som inspirerar er?

Medan ni funderar lite så tänkte jag bjuda på två otroligt fina låtar som jag tycker väldigt mycket om.


One Headlight


For What it's worth

N;

Det hade blivit mörkt när du följde mig genom ensliga gränder inne i Gamla Stan. Vi tog en kaffe på Edenborg och skålade så att det skvätte lite utanför. Vi gick runt hörnet på Stampen och du sa att du varit här förut. Jazz var ett gemensamt intresse vi delade. Så du höll upp dörren åt mig och jag fimpade min cigg.

Där fanns en million små prylar på väggar och i tak. Bandet skulle börja spela riktigt snart. Vi tog en varsin Ginger Ale tog av oss jackan och pratade om sigill, vattenstämplar och postgången på 17-1800´talet. En underlig Norrman kom förbi och snubblade runt. Han var full, glad och dansade omkring framför scen. Det var mesta dels blåsorkester och det var hur mysigt som helst. Du stampade takten med foten och jag log för mig själv.

 

Sen promenerade vi upp mot slussen och du kysste mig tveksamt innan du sa, Farväl.

Helst av allt ville jag gömma mig inne på tjejernas toalett, på skolans tak eller i data salen när ingen annan var där.

Mina fingar blir lätt frusna, förhårdnade och blå av att jag håller pennan alldeles för hårt och för att jag suttit två timmar i elevhallen igen med pennan mot pappret och en kopp te som bortglömt blivit kallt. Över 40 sidor fyllda med text om ingenting. På baksidan, innuti alla skrivhäften och på kläder jag slängt för länge sen. Jag kunde inte konsentrera mig på skolan.
Jag slöt ofta ögonen och drömde mig bort till en framtid med en skrivmaskins trygga klickande och fingrarna som glider så enkelt fram. En cigarett som ligger och ryker på ett fat bredvid. Texter jag kladdat ned på papper ligger i högar omkring. Hundra tals böcker ligger utspridda och jag har läst dem alla om och om igen.

Färg som kladdas på paletter i en bildsal där vår lärare cirkulerar för att se på. Jag trodde det skulle vara min dröm.
Varför var det inte det?
Med ett hål i själen och ett falskt leende låtsades jag att jag hörde hemma där.

Bokklubbsmöte:

Igår var det dags för bokklubbsmiddag igen och den här gången var det Lisa som valt boken Eat Pray Love.
Det blev en hel del högläsning, tjejsnack och nostalgitrippar.


Igår åt vi laxtartar till förrätt, svamprisotto som varmrätt och Marängsviss till efterrätt.
Underbart gott och tiden försvann med mellan matkoma och konversation.


Citat från boken:

“It’s not fair for you to come here,” I tell Depression. “I paid you off already. I served my time back in New York.”

 

But he just gives me that dark smile, settles into my favorite chair, puts his feet on my table and lights a cigar, filling the place with his awful smoke. Loneliness watches and sighs, then climbs into my bed and pulls the covers over himself, fully dressed, shoes and all. He’s going to make me sleep with him again tonight, I just know it.

N;

Första gången vi sågs.

Du stod på uteserveringen med en rykande cigarett emellan dina smala fingrar. Jag sneglade lite blygt och snart pratade vi om Nintendo 8-bitar och hur jag aldrig skulle låta mina barn spela ett annat tv-spel. Du log så varmt att jag bara ville krama om dig.

Jag tvingades snart ta ett beslut då jag kände mig kluven i en val mellan dig och en annan.

Vi promenerade upp på Götgatan. Vi såg blygt på varandra mellan konversationerna jag inte längre minns. Vi köpte en kopp alldeles för svagt kaffe på 7-eleven och en påse med chips, för att sitta på en trappa utanför någon annans port och prata om det svaga kaffet som värmde våra frusna fingrar.

Snart frågade du, Vill du följa med hem till mig, sitta på mitt vardagsrumsgolv och lyssna på LP-skivor?

En främmande känsla sköljdes över mig, tinade allt från fingertoppar till frusna tår. Vi tog tåget från Slussen, bytte senare till bussen för att promenera i kylan hem till dig. Jag slog mig ned på ett naket golv med kartonger längs med väggarna och en knastrande skivspelare slogs på. Du satt bredvid mig och berättade saker om dig själv. Jag började undra när du skulle kyssa mig.

När allting byggts upp och vi slutligen kysstes drog du med mig in i ditt kök. Du var en bohem med sängen i köket, jazz i högtalarna och tusen tankar jag aldrig hört förut. Vi kysstes hela natten tills solen letade sig in igenom ditt köksfönster och jag somnade i dina armar och vågade inte ens tänka på nästa dag.

Jag öppnade nyligen min mail och såg att jag ska få vara med i Annas fina bok som hon har kämpat med ända sen hon startade bloggen Om Kärlek. Hennes projekt börjar närma sig slutet, men samtidigt hoppas vi alla på att detta bara är början.

Ikväll ska jag till Lisa där vi ska ha bokklubbsmiddag. Äta gott, citera böcker, skratta och prata massor.

Jag vill även dedikera en playlist till denna kväll. En playlist som plågat mina högtalare hela dagen.
Den är döpt till Tu veux ou tu veux pas

N;
Du hade en lång röd halsduk och grovstickad tröja. Snön hade inte hittat dit ännu, där jag klev av bussen, där du mötte upp mig. Vi gick tätt intill varann, utan att hålla hand, på väg hem till dig. Det var kallt och blött ute. Jag försökte undvika att kliva i små mörka vattenpölar.

När vi kom upp och du pratat i hissen om hur mysigt det är att dricka te med grannfrun och hur fint det var förr när alla sa frun och fröken till varann, så tänkte jag hur mysig du var som tyckte att det var mysigt.

Vattnet kokade i kastrullen på plattan och koppar ställdes fram på bordet. LP- spelaren i vardagsrummet stod på och spelade musik av okänt slag. Vi konverserade svagt om saker jag inte längre minns. Du visade söta små lappar du samlat på. Som folk har satt upp eller tappat bort.

Efter en stund kom du på att du hade ett kassettband med Jazz du ville lyssna på. Jag sken upp och du försvann ut för att stänga av LP-spelaren. Lite visste jag vad som kom att hända.

Jag följde efter dig och la mina armar om din midja, andades in en doft jag nu glömt bort.

Sorgsna ögon såg på mig. Jag log och ställde mig på vingliga tår för att kyssa dig men lång som du var, sträckte du dig, så att jag inte kunde nå.

Taskigt, suckade jag men log och gick tillbaka in i köket. Plötsligt stack det till i hela kroppen av obehag. Vi hade setts ett tag.

We♥it

I Fredags gjorde jag något som jag inte har gjort på alldeles för länge.
I Fredags satt jag i min säng/soffa/koja med min bästa vän och vi skrattade, skålade, skojade och retades med varandra. Delade minnen och känslor och kramar och somade lite sporadiskt i en hög av kuddar och filtar efter att ha försökt att se 90´tals nostalgi filmen 200 cigaretts. Innan vi hann somna gjorde vi även en playlist och som större delen av kvällen var det mestadels 90´tals tema på den med.
Playlisten som vi lyssnade på denna kväll döptes snart till Ropsten till Norsborg.
Och allting kändes nästan som det ska.

We♥it

Jag vill befria allas trötta fötter från instängda vinterskor och fuktiga strumpor som hängas upp på ett ljummet element.
Efter dagar i slask och snö vill jag låta mina fötter få ströva fritt över mjuka grästrån som kittlar mellan tår.
Jag vill gå längs strandkanten precis intill vattnet, låta mina fötter svepas in i havets brus och känna rörelsen av något som är fullständigt fri.
Jag vill dansa på klippor, sitta på bryggors kant med benen fria endast nudda vattenytan och jag vill ställa mig på tå och snurra fort fort runt, sådär som när jag var barn på landets altan, snurra tills jag faller omkull och allt fortsätter att snurra.
Jag vill sitta uppe mitt i natten ute på gräsmattan under mitt favoritträd som är upplyst året om. Det värmer i min själ varje gång jag går förbi.
Jag vill köpa karameller i strut och springa i nedförsbacke.
Jag vill att vintern ska bli vår och att mina fötter ska bli fria igen.

Bild av: Lovisa

♥Idag är det precis på pricken ett år sedan vi satt på en kall bänk utanför din port och pratade i vad som kändes en evighet.

♥Idag är det precis ett år sedan du satt mitt emot mig på den där bänken såg in i mina ögon så att det pirrade till i hela kroppen och frågade om du fick kyssa mig.

♥Idag det precis ett år sedan du fick kyssa mig på den där bänken utanför din port. Det var ju vad jag hade väntat på hela kvällen. Att du skulle ta dig mod till att kyssa mig.

♥Idag för precis ett år sedan tog vi farväl vid din port och jag trodde aldrig att jag någonsin kunde sluta le igen. Jag flög hem på små rosa fluffiga moln och du skickade ett sms ungefär i samma stund jag hade lämnat dig vid porten. "Jag saknar dig redan".

♥Idag för precis ett år sedan trodde jag aldrig att jag kunde bli mer kär. Men vet ni vad, jag hade fel!
Jag är mer kär än någonsin. Ett år senare och allt!

Här är lite fler av Ellis fina mobilkamera bilder. Vi börjar med den här sjukt snygga torg bilden.



Sen var vi och åt sushi på ett jätte trevligt ställe på St:Paulsgatan.



Sen var vi på Indigo och drack finöl. Ett otroligt mysigt litet krypin uppe på Götgatan. Man får komma dit tidigt om man vill sitta. De spelar alltid jätte fin musik och inredningen och människorna kan man ju stirra sig blind på om man vill.



Sen gick vi vidare till ett annat litet kryp in på Östgötagatan om jag inte minns fel. Bara Bistro Bar heter det. Där serverar de tapas och mer öl.



Sedan avslutade vi med lite poser mot den jätte fina tegelväggen uppe vid Debaser Medis. Gratis inträde innan 22:00 så det passade oss aldeles utmärkt!