interruptedfashion

 

Igår fick jag möjligheten att gå på ett seminarium som min mor inte skulle hinna med. Hon hade köpt biljett men kom på att hon omöjligen skulle hinna eftersom hon inte skulle komma hem till Stockholm förn betydligt senare. Så jag tänkte att det kunde vara ett ypperligt tillfälle att komma ut ur lägenheten.

 

 

Innan det började var det en timmes mingel (och jag var orolig att jag skulle vara sen). Sen började det.

Maria är en väldigt lättsam kvinna som höll i seminariet precis så som jag brukar gilla att ha mina redovisningar i skolan eller till och med när jag fick hålla i ett ämne i en kurs jag gick för ett tag sedan. (Det var en kurs om ledarskap). Det ända som kändes väldigt trist och ensamt var att jag var den enda där som inte kände någon så alla vände sig till sina vänner för att diskutera när vi skulle prata med varandra och jag satt där och visste inte vad jag skulle göra. Det gav mig ett litet stick i kroppen och en minnestripp jag gärna sluppit. Men Maria var inte sen att se mig och kom fram och pratade när jag inte hade något vilket var väldigt fint.

 

 

När det var en 20min pause så passade jag på att smita ut, ta en cigg, se på den underbara utsikten och lyssna på musiken som hördes ända från Grönalund.

 

 

När det var slut så satt hon och signerade böcker. Jag brukar inte alls vara så mycket för sånt men kom på att det ju var en perfekt överraskning till min kära mor som ju inte kunde komma.