interruptedfashion

Sånna här bilder ger mig blickande minnen från en svunnen tid då jag blev intruducerad för en helt ny värld.
Jag blev en ordentlig flicka som försiktigt formades för att få hänga med.

Plaskande runt på stan i våra trasiga Converse och tighta Jeans, rännande upp för gata, ner för gata, in på pub, än en ny klubb. Kedjerökte cigg efter cigg, fimpar på golvet och utspilld öl.

Spontandans på torget på väg in till nästa klubb, varje kväll ett nytt sug efter mer öl och mer dans.
Indiekids på dansgolvet, hånglande i varje hörn, smak av billig öl i plastglas och känslan av klister under skorna mot golvet.
Scenen öppnar sig och band band band! Club Killers på Debaser vaje månad varje gång. Baba Sonic på Onsdagar. Varje vecka samma sak. Carmen på övriga vardagar och för en finöl någon gång precis vid löning in på Indigo innan det blir fullt. Varje månad kvällen innan löning firades det med drinkar och öl och kortet drogs först vid tolv då lönen ramlat in på kontot.

En svunnen tid med knarrande trägolv, höga fönster, p3 på radion, DNs kultursidor varje morgon och dofter av de krispigaste wåfflor, gräddglass och drottningsylt.
Varma vindar genom ett öppet köksfönster, doft av sommar och frukost dans till radions brus.
Känslan av att äntligen vara hemma fast inte riktigt önskad.
Att tillhöra men fortfarande stå utanför.
Konstant kedjerökande. Första smaken av whiskey och första riktiga smaken av bittert svek.
Insidan blir så kluven att känslorna tar över och bara vill slita allt samman men någonstans hålls det på insidan, tills det gång på gång bubblar upp till ytan och förstör, förstör förstör!

Inga bilder från denna tid ger känslan av ett annat liv.