personne qui fuit la réalité
Det här är en fluga som är alldeles lite speciell i hörnen.
Drar jag i båda ändar samtidigt så vips, hamnar jag i slutet av 50 talets frankrike inne på en rökig festvåning. Där jag helt plötsligt pratar flytande franska och där kan man kedjeröka, dansa med lockhåriga pojkar och flickor som har rosetter i håret och svischiga kjolar, till knastrande vinylskivor. Fram tills solens värmande strålar tränger upp längsmed horisonten.
det verkar härligt!
oj vad fint!!! både bilden och drömmen. eller verkligheten, vad vet jag... ♥
ja jag håller med, himla konstig version av Dylan och man tycker ju inte om Warhol efteråt men annars fin som bara den!
Tyckte Candy var rätt bra, så tragisk och tragisk kärlek är en svaghet för mig!
Några fina planer för helgen?
