interruptedfashion

Jag minns när ja var yngre och ofta, väldigt ofta satt och drömde mig bort i baksätet. Såg ut genom rutan, lyssnade på radion eller om de som spelades inte var till mitt tycke så satte jag på min bärbara CD-spelare som hackade varje gång de var lite dåligt väglag. Jag brukade kura ihop mig till en sittboll, lägga huvudet mot fönstret och se på när allt på utsidan såg ut som de passerade snabbt snabbt.



Jag brukade fika ibland 5 timmar eller mer per dag. Läste mycket melankolisk litteratur. Drack mycket te och kedjerökte hela dagarna. Ibland kunde jag nästan känna hur orden på bladet smälte samman med minutrarna som passerade och smaken på tungan blev mer och mer besk, nerverna blev skakiga men de spelade ingen roll.



(Bilderna är lånade från Weheartit)

Jag minns även att jag älskade att köpa nya skivor. Vilket jag fortfarande gör ibland. Men då studerade man fodralen och boken utan och innan. Man lärde sig texter och hade en tuch eller bläckpenna i väskan och skrev små citat från låtarna överallt runt omkring sig.
På väggar, på väskan, på toan, på tröjan, på dagboken, skrivböcker i skolan etc etc.


Vad minns ni?


Translation:

Some things I remember very clear from when I was younger. The hours whent by slower and you just didn´t care. I use to suck things in in a complete diffrent way, I get nostalgic just thinking about it.
I use to sit in the back seat of my mom´s car drifting away to my favourite dreams.
I use to sit in coffee places and drink tea and smoke for atleast 5 hours straight.
I use to study the insides of the CD album very carfully, trying to lern the lyrics. Taking quotes from songes I liked and wright them just about everywere.