Novas Dop
I söndags var vi kyrkan.
När barndomsvännen varit tillsammans med kusinen i ca 8 år så är det inte konstigare än att de skulle få barn.
Så här är lilla Nova direkt utkommen från dopet.
Något jag inte tänkt på förrän då var även att barn är väldigt fascinerade av bebisar. Kanske för att det är någon som är mindre än dem plötsligt. Här står kusinernas barn och inspekterar det nya tillskottet. I detta fall deras kusin.
Sen var det dags för Buffé och fika. Det var otroligt fint inrett med serpentiner, vimplar och annat kalasigt.
Efter maten fylldes bordet med fikabröd och en väldigt speciell tårta tillägnad Nova.
Det var hallon, vit choklad. Så gott!
Så skålas det med saft.
Presentöppning för de gäster som är kvar.
Sen var det snart dags att packa ihop och åka hem så föräldrarna fick ta det lugnt efter den här långa dagen.
Här är Nova i sin fina festklänning, i sin pappas "famn", med ett strålande leende stor som en sol.
Trotts den långa dagen och alla famnar hon hoppat mellan så höll hon verkligen humöret uppe och gav oss en både vacker om minnesrik dag.
Jobba som barista och skriva böcker, kan jag se det så kan jag göra det
Våren springer mot sommaren och jag hinner inte riktigt med trotts att jag har så överflödigt med tid.
Jag söker frenetiskt arbete och praktik. Drömmer mig bort och önskar att jag kunde få ett jobb som barista på ett mysigt café. Att det ska vara så svårt. Själv tycker jag att jag är rätt ung men är man inte tonåring så verkar det inte bättre. Jag behöver erfarenhet och referenser och jag behöver det nu!
Samtidigt har inspirationen till skrivandet sakta börjat komma tillbaka. Här om dagen satt jag vid kajen i Gamla Stan och skrev. Kanske hjälper det att sitta i miljön där en del utspelar sig.
Jag ska skriva klart. Jag ska skicka in till förlag. Jag ska bli publicerad. Jag har bestämt mig för att det är så det är bara!
En rosa saga
Hej på er!
Jag vill påminna er om att jag säljer mina illustrationer. Vid efterfrågan kan fler tryckas upp om de skulle ta slut men endast under en begränsad tid. Jag håller även på att förbereder för att kunna ställa ut. En favorit från förra året kommer att vara med fast denna gång i A3. Idag tänkte jag ta mig till Café Skåningen för att se när jag skulle kunna hänga upp mina alster. Då kan ni ju även komma förbi där och se hur de klär på väggen också.
Givetvis meddelar jag när det blir!
Hoppas solen värmer er för en stund i det förvirrade aprilvädret och att ni tar er till Kungsan och tittar på körsbärsblommorna medan de fortfarande blommar.
Det är ju som att gå runt i en liten rosa saga.
På en lördagkväll
I lördags tröttnade jag på att hela tiden se min panna, så vips så klippte jag lugg. Ju närmare jag kom med saxen upp mot ögonbrynen, ju mer började jag känna mig som mig själv igen. Det är en underbart befriande känsla att känna sig som sig själv!
Så var det dags att göra sig iordning för kvällen. Häktet blev målet.
Jag drog på mig min ny/gamla jacka som jag fått av Mirre. Hon till och med sydde in den i axlarna åt mig för att den skulle sitta snyggare på mig. Now that is friendship!
Sen blir det ett stort hopp då jag inte fotade något alls på vägen. Det var rödvinsspill, ölspill och en massa intressanta konversationer. Typ så. Sen lämnade jag mitt sällskap vid Häktet och hoppade in i en taxi där Em plockade upp mig. Så kom vi in på Under Bron där det tydligen är fotoförbud nu. Jag har inte riktigt förstått varför. Trodde först bara att det var i baren men det är tydligen på hela stället. Men säger någon att jag inte får fota min kompis så kliar det såklart i fingrarna.
Så det blev den här suddiga och lite klubbdrömska bilden på Em. Men som tur var så hade vi redan sprungit till fotoautomaten det första vi gjorde när vi kom in på stället. Well, efter att köpa öl alltså.
Det här är ett hoppklipp av de bästa bilderna på de två remsor vi tog. Första bilden var vi inte riktigt med på... eller iaf inte jag som hamnade rätt mycket utanför som ni ser. Vilket i sig var sjukt roligt.
Nu händer det!
Nu har det hänt sjukt mycket på senaste!
En kort sammanfattning skulle väl vara att det tog slut med killen, inte vackert men sånt som händer.
Jag har gått fattig som en kyrkråtta och slet mig en stund i håret innan jag bestämde mig för att nu ska jag verkligen sälja tavlor. Så jag gjorde ett event på Facebook och bjöd in alla jag kunde komma på som skulle vara intresserade eller veta andra som var intresserade. Sen började efterfrågningarna trilla in. Jag är nästan helt paff över hur bra det har gått. Jag kunde betala alla räkningar och lite till och nu är jag snart på väg till att trycka upp de tavlor jag fått fler efterfrågningar på.
Så här ser några av dem ut. Självklart kan även ni beställa om ni vill.
Så här kan det se ut när inspirationen flödar. Det är många som undrar hur jag tänker och om jag skissar upp allt innan jag riktigt börjar. Nej, det gör jag sällan. Jag börjar på ett ställe och sedan jobbar jag mig vidare. I alla fall allt som oftast. Jag gjorde lite mörkare figurer förut. Nu har jag börjat expirementera mer och mer. Försöker få in färg i tavlorna.
Ge väldigt gärna feedback på vad ni gillar och så. Det uppskattas väldigt mycket och hjälper mig i min process!
Sådär, nu måste jag springa, vi ses snart!
Lyxfrukost och varför jag tycker om honom så
Igår började jag dagen med frukost på ett öde Louie Louie som ligger på Bondegatan. Det var ändå skönt att kunna sätta mig vart jag ville, ta en lyxfrukost och vänta på min vän.
När det närmade sig lunch så slank vi in på Fröken Anderssons på Skånegatan och åt en varsin mastig men väldigt god sallad. Vi satt en stund och smälte vår matkoma innan vi tog sällskap till tunnelbanan där vi skiljdes åt.
På kvällen kom M och hämtade upp mig, så handlade vi middag och åkte hem till honom.
Sedan skulle vi ha det lite romantiskt med ost och vin till en gammal kultfilm från 60 talet. Det gick jättebra tills vi skulle skåla. Glasen gav ifrån sig ett så lustigt ljud att jag var tvungen att ställa det ifrån mig för att kunna skratta. Men just som jag gjorde detta för att undvika en olycka så lyckade jag ändå flänga till glaset så att det spilldes ut över hela bordet och osten. Vi skrattade så vi fick ont i magen åt hur klumpig jag var. Sen såg jag på honom, log och kände att det här är precis en av anledningarna till varför jag tycker om honom så mycket. Stämningen dör väldigt sällan, vi suckar inte åt saker som dyrt utspillt rödvin över fin ost. Vi gläder oss åt att vi båda är lika klumpiga och får varandra att skratta åt våra knäppheter.
Hjärnspöken och rädslan av att slitas isär.
En liten resumé över det som hänt på senaste. Jag tror nämligen att det var lite såhär M kände när vi blev tillsammans. Trotts att vi varit bekanta i så många år så var det så mycket under ytan hos varandra som vi har börjat upptäcka. Så mycket som dragit oss allt närmare när vi kom över rädslan av att slitas isär. En vag rädsla ligger nog kvar men vi har kommit överens om att inte låta den förstöra. Att inte låta spökena ta över. För det här är värt att stanna världen för.
När hösten är här sluter vi ögonen och gosar vi ihop oss.
När ingenting är allting och allting är vackert.
Ibland känner jag knappt att det är sant att jag kanske mår det bästa jag gjort på så himla länge och lever på nästan ingenting. Inget jobb, knappt en inkomst och ändå lyckas jag hänga med mina vänner så mycket som jag gör och det är så himla fint. Jag förstår knappt hur det går till. Men det är som att stjärnorna lyser klarare, månen mer intensiv och allt är bara så vackert.
words to live by
Lite mer pepp för mig och förhoppningsvis andra om varför jag/vi bör skriva. Bygg på allt det där som du önskar att få uppleva, aldrig kommer att få uppleva eller som du redan varit med om. Alla har vi en fantasi som kan bli en berättelse som kan bli en liten eller lite längre bok så småningom. Vi måste bara hitta den och få ut tankarna på pappret.
Skrivpepp!
Nu ska jag peppa mig själv att skriva åtminstone lite varje dag.
Och när paniken bryter ut ler du svagt och viskar till mig. Du är värd att dö för.
Fortsätter att valla mig fram i arbetslöshetsträsket och strider hårt för att få tag i extrajobb så jag får ihop pengar. Jag har i år igen börjat fundera på om jag ska göra ett nytt försök till att starta en skrivjunta/skrivarkollektiv. Det skulle kännas mysigt att sitta ett gäng hemma hos någon, på ett café eller brainstorma i en bar och bolla idéer med varandra.
Något mer som står på agendan för mig just nu är att hitta någonstans för min kusin Lisa aka Flortunn att ställa ut tavlor. Hon har som projekt att göra en serie målningar av stora feminister som hon kommer att ställa ut.
Jag återkommer när mer information finns om det.
Det var nog det just nu. Återgå till era kaffe/tekoppar, böcker, skrivande eller vad mer för mys ni själva pysslar med så ses vi inom kort!
När hösten gömmer sig runt knuten
Här kommer en snabb liten uppdatering.
Nu är det sensommar och hösten börjar sakta närma sig. Det innebär att jag tar en paus från tecknandet, MEN, det är fortfarande möjligt att köpa mina tryck. Är ni intresserade eller har frågor kring det eller annat så maila mig gärna!
Nu har jag nämligen tagit mig in i den fas då jag börjar läsa mer och fortsätter med skrivandet som jag tog en paus från på grund av rastlösheten sommaren ger mig. Men nu kommer vi närmare filtar och rykande tekoppar. Då tycker jag att det passar alldeles utmärkt med skrivande och en mysig bok att gömma sig i.
Men nu ska jag iväg på anställningsintervju. Önska mig lycka till och håll tummarna!
Puss på er!
Lingerie
Den här varianten av vackert tycker jag att det bör finnas mer utav.
When sleep is absent and words are not to be spoken
