interruptedfashion

Att gå upp när klockan ringde kändes inte särskilt tilltalande. Speciellt inte när jag har en kropp bredvid som värmer och utanför hjälper knappast kläderna jag har på mig just nu. Mer tilltalande var det att flyta tillbaka till drömmarna och ner under täcket. Men snart blev ja utschasad från sängen. Bara tår på isande kakel. Spegelbilden hälsar på mig i badrummet med svart kladd runt ögonen och ett hånfullt flin.

Vinter och frostskador.

En buss och två tåg senare så har jag frostskada på näsan! Sitter och huttrar med kaffekoppen fastsvetsad i ena handen. Fingrarna är stela och naglarna är blå lila. (Jag har inte målat dem.)
Efter fyra korta minuter är kaffet redan beskt och på väg att bli kallt.
En stor besvikelse för den frusna kontorsråttan.

Eftermiddags kyla.

 
Snö rusk och grå himmel. Naglarna är nu blågrå. Är det bättre?

Jag dagdrömmer mig bort till värme och fågelkvitter.
Envisa solstrålar silar in genom persienner på en ledig förmiddag.
Någon som envist pussar på mina kinder i timtal och gosar in mig i täcke bland kuddar.
Picknickfiltar på varma sommarängar och saft i glasflaskor.
Bryggor och vattnet som kluckar så lugnt och behagligt därunder.
Varma nätter med sommarregn och gatubelysningen som speglar sig i vattenpölar längs med trottoarer.

Så råkar jag se ut genom fönstret bredvid mig och verkligheten spräcker hål på alla mina drömmar.
Välkommen tillbaka till verkligheten.